Lennart ”Nacka” Skoglund

På julafton 1929 kom storken till kommunalarbetaren Josef Skoglund och hans hustru Linnéa för andra gången. Det blev ytterligare en son, och ytterligare en fotbollsspelare. Gossebarnet döptes till Karl Lennart men skulle för all framtid bli ihågkommen som ”Nacka”, inte minst på Söders höjder där legenden om den gudabenådade liraren ännu lever och vårdas.

Talang och raketkarriär

Nacka visade tidigt prov på sin fotbollsbegåvning. Han spelade på gatan med de andra grabbarna i kvarteret och utvecklades fort till en speciellt talangfull spelare. Många som har spelat med, eller mot, honom har vittnat om hans alldeles unika förmåga att ha bollkontroll. Han behövde inte se på bollen för att ta emot, eller lägga, en passning på läppen. När han dribblade eller tunnlade förbi motspelarna gick det oerhört fort och lätt, och han behövde inte titta på bollen för att lyckas. Denna talangfullhet kopplad med en mycket god och snabb speluppfattning gjorde honom till en av Sveriges främsta fotbollsspelare genom tiderna, och en av de bästa i världen under 1950-talet.

Han debuterade i Hammarbys A-lag som 16-åring säsongen 1946/47, efter att ha spelat i ett par kvartersklubbar på Södermalm. Hammarby låg då i division 2, året efter halkade klubben ner i fyran och kom sedan upp till trean de två följande spelåren. På senhösten 1949 värvades Nacka av den lokala storklubben AIK, som spelade i allsvenskan. På vårkanten 1950 blev Nacka uttagen till sportjournalisternas alternativa landslag, som mötte det riktiga landslaget i en match. Pressens lag vann sensationellt över landslaget med 3-1, Nacka gjorde två av målen och spelade fram till det tredje. Succén var omedelbar och Nacka togs med i landslagstruppen.

Under Brasilien-VM 1950 spelade Nacka i Sveriges segermatch mot Italien. Han gjorde inget mål men hans snabba dribblingsspel och fantastiska framspelningar gjorde att Sverige överraskande vann matchen med 3-2. Detta gjorde att de italienska storklubbarna fick upp ögonen för den ”vajande majskolven”, som den brasilianska publiken hade döpt honom till. Den brasilianska publiken tog Nacka till sina hjärtan tack vare hans snabba och kreativa, nästan brasilianska, spel. Milanoklubben Inter skrev kontrakt med den ljusblonde söderkisen hösten 1950. Nacka hann bara spela fem matcher i AIK-tröjan. Nacka Skoglund hade på knappt ett år förflyttats från spel i svenska division tre, över landslagsdebut och värvning till allsvenskan, till att nu spela för en av Europas främsta fotbollsklubbar.

Tvåkronans baksida

På sidan av planen och utan en fotboll att sparka på gick det inte så bra för Nacka. Alla jobb han försökte sig på misslyckades han med. Ett tag efter åren i Italien kom han tillbaka till Hammarby. För att han skulle få ekonomin att gå ihop ordnade klubben ett bilförsäljningsjobb åt honom, men det gick inget vidare – han lär ha sålt en bil på sex månader. Ska du själv sälja din bil kan du sälja din bil till bilhandlare. Hans identitet och självkänsla kom från fotbollen, det var på planen han mådde bra. Efter att karriären i Italien började vackla allt mer, tog hans alkohol- och tablettmissbruk överhanden. Till sist klarade inte kroppen mer och han dog på sitt kära Söder, endast 45 år gammal.